Vi verkar för en rikare vardag fylld av samiska perspektiv
Den samiska närvaron i kulturvärlden har de senaste åren ökat tillsammans med intresset för det geografiska norr. En växande medvetenhet om kolonialismen som pågår i Sápmi tillsammans med insikter om dagens ohållbara resursförvaltning har internationellt aktualiserat urfolket samernas traditionella kunskaper, generationella erfarenheter och förhållningssätt till markerna. I många sammanhang saknas däremot samma tydliga utveckling. Förståelse för och kunskap om den samiska kulturen, historiska skeenden och samtida förutsättningar uteblir och istället förstärks ett vi och dem perspektiv. Även på platser där den samiska närvaron är tydlig och har funnits långt innan nationalstaternas gränser drogs, saknas ofta representation och kunskap i beslutsprocesser för att urfolksperspektiv ska inkluderas och synliggöras.
När urfolkskulturer som den samiska enbart ges utrymme i kulturhistoriska och museala kontexter blir de på ett subtilt sätt en del av en dåtid men inte lika viktiga att ta hänsyn till i samtida skeenden. Samhällsdebatten drivs i ett högt tonläge som bidrar till hat och rädsla i mångas vardag och istället för att skapa synlighet med och för dem som hittills inte inkluderats ställs minoritet mot minoritet. Behovet av att aktivt arbeta med att inkludera samiska uttryck och perspektiv i olika sammanhang i och utanför Sápmi är ännu stort och det är viktigt att samiska barn får möta och uppleva sin egen kultur när de växer upp – och då inte enbart på samiska institutioner eller i svenska museer, utan som självklara inslag överallt i sin vardag.
